Starka känslor på Nätverkets frukostmöte

Friidrottsstjärnan vann mot cancern – nu siktar hon mot OS

Vi började med att blunda, fortsatte med att se, lyssna och framför allt – känna.
Smärta och glädje, hopp och förtvivlan, rädsla och mod.
Och till slut grät vi.
Inombords men även, hos visa av de närvarande, genom riktiga tårar.
Tidigare cancersjuka friidrottsstjärnan Nadja Casadeis föredrag hos Nätverket Österlen lämnade ingen oberörd.

Vad skulle du känna om du fick veta att du hade cancer och chansen att överleva är ungefär 50 procent?
Rädsla, förtvivlan eller rentav panik?
Eller – som Nadja Casadei – att du var närmare än någonsin att vinna i ett lotteri?
Det sistnämnda påståendet lär knappast vara det vanligaste, men så är Nadja ingen vanlig idrottare, ingen vanlig människa.
– Jag tyckte oddsen var kanonbra! Det kändes ungefär som om jag var på Liseberg och någon hade gett mig ”fifty fifty-chans” att vinna på chokladhjulet. Och jag lovar min första tanke när jag pratade med läkaren och förstod att det var något allvarligt var; ”det kan vara vad som helst, jag kommer att fixa det!” sade Nadja i början av sin drygt halvtimmeslånga föreläsning på Ystads Teater.

Glad och positiv
Det där är Nadja i ett nötskal.
Alltid glad, alltid positiv, alltid en oerhörd inspirationskälla för sina medmänniskor.
Egenskaper som hjälpte henne genom det fysiska och mentala helvete som en kamp mot cancer innebär.
Och som också innebar att årets andra frukostmöte i Nätverkets regi blev ett minne för livet för de som var på plats och tog del av Nadjas annorlunda berättarstil.
Nadja Casadei bjöd på ett framförande som inte bara var extraordinärt i flera bemärkelser, utan som också berörde oss både djupt och äkta.

Formstark Stefan
Allt började annars som vanligt.
Ett kort välkomstanförande signerat en Stefan Svensson i högform följdes av den sedvanliga presentationsrundan, varpå nya nätverksmedlemmen Guldkanalen presenterade sin verksamhet. Vi fick också säga hej till några av talangerna i Team Nätverket (vilket vi återkommer till), även det helt enligt det traditionsenliga upplägg som ett frukostmöte i Skånes mest attraktiva och kanske snabbast växande företagsnätverk håller sig till.
Men när morgonens huvudperson sedan släpptes in var det alltså goodbye till mallade presentationer och rutinmässiga körscheman.

Började med att blunda
Först blundande vi, på direktiv av Nadja som med en kort berättelse målade upp för oss bilden av en liten flicka – hon själv – som en julafton, istället för den julklapp hon önskat sig, fick några väl valda visdomsord av sin pappa.
”Framtiden kommer att göra dig oändligt glad” var kärnan i budskapet.
Pappa Casadei skulle få rätt.
Hans dotter är idag en självständig, framgångsrik, på flera sätt stark kvinna.
Och hon är glad.
Glad för sin familj och sina vänner, glad för att vara ute ur den långa djupa cancertunneln, glad för känslan att kunna träna och tävla med lika höga målsättningar och ambitioner som hon (med undantag av under sjukdomstiden) alltid har haft.
Framför allt är hon glad för att hon lever.

Klüfts arvtagare
Tjejen som en gång betraktades som Carolina Klüfts arvtagare som svensk friidrotts stora sjukampsstjärna, fick hösten 2013 veta att hon nog kunde glömma allt vad idrottsliga framgångar och internationella mästerskap heter.
Cancer i lymfkörtlarna är inget att leka med och det visste förstås även Nadja Casadei.
– Först var jag säker på att cancern inte skulle kunna bryta ner en så stark och vältränad kropp som mig och mentalt fanns inga tvivel, jag skulle bara klara det.
Hon hade rätt – men också fel.
För visst bröt cancern ner henne, fysiskt.
Samtidigt höll Nadjas otroliga psyke henne flytande på ett sätt som måste vara om inte unikt så i alla fall väldigt ovanligt.
– Jag bestämde mig för att oavsett vad som hände hålla mina drömmar vid liv. Jag plockade fram allt djävlar anamma jag kunde frambringa, jag lovade mig själv att alltid vara ärlig och säga som det var och jag ställde mig frågan ”vad händer om jag ger upp nu?”.

Vann kampen
Svaret på den frågan var inget som tilltalade Nadja.
Kampen var det enda tillgängliga alternativet.
Så hon kämpade – och hon vann.
Efter ett knappt halvår friskförklarades hon från cancern och nu siktar hon mot OS i Rio i augusti. Från att ha tvingats besegra en dödsföraktande och oönskad motståndare som cancern, kan hon nu koncentrera sig på att bräcka sina rivaler på tävlingsbanan. Datumen för sjukampsmomenten är faktiskt redan inskrivna i kalendern, vilket är ytterligare ett kvitto på samma beslutsamhet som präglade Nadja under sjukdomstiden.
Under vilken hon givetvis lärde sig en hel del både om sin kropp och sitt inre.

Fri i sinnet
– Jag lärde mig att hantera rädslan för att dö, jag lärde mig att släppa saker som jag inte kan kontrollera och jag fick för första gången i livet uppleva ro i kroppen på riktigt, säger Nadja och fortsätter:
– Den starkaste känslan efter lugnet, var känslan av att ingenting spelade någon roll. Ingen räkning, ingen stress, inga gamla gräl, inga bagateller. Jag var så ren i tanken och i alla mina känslor. Fri i sinnet. Det är svårt att förklara, men jag kände mest kärlek och värme och lugn.

Fantastiska bilder
Vi fick också höra om Nadjas relation till nämnde Klüft (”den tjejen är helt galen”), vi fick ta del av hennes framtida mål och drömmar – eller RIOVANSCHEN som hon själv kallar det – och vi fick se en bild av hennes rop på hjälp i sociala medier och den positiva effekt som den enorma responsen gav henne.
Och på tal om bilder så visade Nadja, som komplement till sin egen röst, upp en serie foton tagna av fotografen Peter Holgersson (som för en av bilderna prisades med utmärkelsen World Press Photo of the year).
De fantastiska bilderna – som tack vare driftigheten hos Nätverkets grundare Lasse Nilsson kunde visas upp på en 75-tumsteve – gav Nadjas starka berättelse ytterligare en dimension och gjorde skildringen av alla känslor ännu starkare.
Uttrycket en bild säger mer än tusen ord har, Nadjas djupa inlevelse till trots, sällan känts så verklighetsförankrat som just denna morgon.

Hårdträning för Nikola
En morgon under vilken vi för övrigt också fick träffa en idrottstjej som även hon är framstående i flera olika grenar. Nikola Boron heter hon, tävlar i triathlon och är en av Team Nätverkets unga talanger.
– Just nu är det träning, träning, träning som gäller. Min första tävling är i början juni och det första stora målet är SM i Uppsala den 18 juni, berättade Nikola vars stora dröm och långsiktiga mål är att någon gång få tävla för Sverige i OS.
Vem vet – kanske kan vi få se BÅDE Nadja och Nikola i de olympiska spelen i framtiden, varför inte i Tokyo 2020?
Så länge behöver ni dock inte vänta på nästa frukostmöte i Nätverkets regi. Den 27 maj är vi tillbaka — då i Simrishamn – med ekonomiexperten Anders som prominent gäst och föreläsare.
Väl mött!

Text: Kostas Foussianis
press@natverketosterlen.se

Foto: Hanseric Jonsgården

Fler bilder från frukostmötet hittar du här under.
Klicka på bilden för att se en större version och för att bläddra.