Inför frukostmötet: Åsa Wikforss
Åsa Wikforss är professor i teoretisk filosofi vid universitetet i Stockholm. Hon forskar och skriver böcker till försvar av kunskap och fakta mot desinformation och faktaresistens. Den 1 oktober gästar hon Nätverket Österlen i hennes sommarstad Ystad. På bilden i Sandskogen med familjens hund Eliot.
Foto: Malin Palm, Ystads Allehanda
Professorn som försvarar kunskap och fakta
Som forskare var hennes tillvaro anonym, hon var ”dold” från allmänhetens intresse i den akademiska världen. Det ändrades snabbt för fyra år sedan. Först med hennes bok om alternativa fakta och så småningom med en plats i Svenska Akademien.
Den 1 oktober är filosofiprofessorn Åsa Wikforss gästtalare på Nätverket Österlens frukostmöte i Ystad, som hon för övrigt har en påtaglig samhörighet med.
- Som forskare är man i allmänhet anonym för omvärlden. Bokutgivningen innebar en stor förändring. Medverkan i tv-program, intervjuer i tidningar och efter det rader av förfrågningar om föreläsningar hos exempelvis myndigheter, kulturföreningar och på bibliotek, berättar hon.
Hon förstår varför intresset för hennes tankar är så stort. ”Alla delar av samhället berörs ju av frågor som har med kunskap att göra”, säger hon.
Kunskapsmotståndet är nedärvt
Boken som gav henne ett så plötsligt kändisskap bär titeln Alternativa fakta: om kunskapen och dess fiender. Den kom 2017. Åsa Wikforss skrev den i efterdyningarna av presidentvalet i USA 2016, vars ena huvudperson, Donald Trump, bidrar med många exempel.
Förlaget Fri tankes grundare, Björn Ulvaeus, såg dessutom till att boken delades ut till drygt 100 000 gymnasieelever läsåret 2019-2020.
Boken undersöker fenomenet kunskapsmotstånd från ett filosofiskt perspektiv och – det ska påpekas – på ett väldigt begripligt sätt tack vare exempel ur vardagen. Hon diskuterar vad kunskap är, vilka psykologiska mekanismer som ligger bakom motståndet och vad vi kan göra för att möta hoten mot kunskapen.
- Kunskapsmotstånd är inget nytt för oss människor. Vi lever med samma psykologi som man gjorde på stenåldern. De gör att när vi känner oss hotade av ny kunskap så håller vi emot, säger hon.
- För oss forskare är det viktigt att belysa hur detta fungerar för att kunskapsutvecklingen ska fortsätta och kunskapsmotståndet motverkas. Det är helt centralt för homo sapiens, det vill säga vi de kunskapsberoende människorna.
Att kunskap måste vila på vetenskaplig evidens och inte på vad någon för tillfället känner är ett centralt tema i boken.
Ökat intresse för filosofi
Boken om kunskapsmotståndet ledde sedermera också till att hon medverkade i Sommar i P1 2018. Radioprogrammet bidrog sannolikt till att intresset för filosofi ökade i landet. Och i hög grad också för samhällsutvecklingen och demokratin.
Några av Åsa Wikforss utgivna alster (”Alternativa fakta”, ”Därför demokrati” och hennes ”Inträdestal” inför Svenska Akademien) samt ett av flera tidningsomslag.
Därför var det rimligt att hennes nästa uppmärksammade verk skulle handla om just detta. Boken Därför demokrati: Om kunskapen och folkstyret, som hon skrivit tillsammans med sin bror, kommunikationsrådgivaren Mårten Wikforss, kom ut tidigare i år.
I den här boken utvecklas tankarna om kunskapens betydelse för det styrelseskick vi har i Sverige och hur sårbart det faktiskt är. Desinformationen tar sikte på den här sårbarheten och är därmed ett allvarligt hot mot demokratin.
Nu är ju Åsa Wikforss alltså inte ”bara” författare till populärvetenskapliga bästsäljare. Hon är professor också, närmare bestämt vid den filosofiska institutionen på Stockholms universitet, och har skrivit eller medverkat i ett flertal forskningsrapporter.
- Det är ett heltidsjobb med både undervisning och forskning, berättar hon. På det senare området leder jag just nu ett nytt tvärvetenskapligt forskningsprogram finansierat av Riksbankens jubileumsfond. Vi är ett 30-tal forskare som från ett brett perspektiv ska undersöka kunskapsmotståndets natur, dess orsaker och hur det kan motverkas.
Pandemin samlade kunskapen
För att belysa kunskapens sociala och globala dimension tar hon pandemin och utvecklingen av vacciner som ett aktuellt exempel.
- Kunskapen fanns i form av grundforskning, men den var utspridd över världen. Tack vare internationella samarbeten mellan forskare och länder kunde vaccinerna utvecklas på rekordtid. Ett bra exempel på att människan har förmåga att använda kunskap och nå viktiga resultat genom att kommunicera och samarbeta.
Pandemin har i högsta grad även vilat över ett annat uppdrag för Åsa Wikforss, platsen som ledamot av Svenska Akademien. Där valdes hon 2019 in på stol nummer 7 och efterträdde då Sara Danius, den första kvinnliga ständiga sekreteraren. På samma stol satt också en gång Akademiens första kvinna, författaren Selma Lagerlöf (invald 1914).
”Det är med bävan jag står inför stol sju”, sa Åsa Wikforss i sitt inträdestal den 20 december 2019.
Sedan dess har det inte varit så många möten i Akademiens lokaler. ”Vi har nästan bara haft digitala möten”, säger hon.
Först Nobelpris, sedan frukostmöte
Ett särskilt viktigt möte äger rum veckan innan Åsa gästar Nätverkets frukostmöte på Ystad teater. Då beslutar Akademien vem eller vilka som ska tilldelas 2021 års Nobelpris i litteratur. Resultatet tillkännages den 7 oktober.
- Mina egna specialområden är sakprosa och språkfrågor. Men jag är definitivt inte främmande för skönlitteratur. Jag började en gång läsa litteraturhistoria på universitetet och läser fortfarande mycket.
Det ägnar hon sig exempelvis gärna åt under sommarvistelserna i Ystad.
- Familjen har haft ett sommarhus i Sandskogen sedan 1950-talet, så jag har tillbringat många härliga somrar tillsammans med min mor och andra släktingar där.
Text: Lars Fredell
lars.f@natverketosterlen.se
Foto: Christer Sturmark
Åsa Wikforss
Yrke: Professor i teoretisk filosofi
Utbildning: Disputerad vid Columbia University 1996
Familj: Man och två vuxna döttrar
Bor: Lägenhet i Stockholm och sommarhus i Ystad
Husdjur: Hunden Eliot, en Bichon Havanais